...som ett lik
Det tar på krafterna att gå upp halv sex på morgonen. Kroppen vill inte lyda mina kommandon och ögonen är som två smala springor. Imorse var min tanke att jag skulle gå upp 05:30 för att hinna sminka mig vaken, kamma håret och packa träningsväskan. Istället vägrar benen röra sig och jag kommer inte upp förrän 05:50.
- Shit! tänker jag och kastar mig upp, chockar hela min kropp och vinglar ut i den mörka hallen. Tänder lyset och står i ca 1 minut för att återfå kontrollen över synen och balansen. Kastar på mig nåt knepigt komponerat från garderoben och skyndar mot toaletten, borstar tänderna med all världens fart och samtidigt tar jag på mig skorna.
- Knack, knack, knack...
Emmi står utanför, pigg som en mört och på bra humör som alltid.
Hur gör hon?! När jag går upp ser jag bokstavligt talat ut som ett lik. Det är inget skämt! Ringarna under ögonen är svarta och svullna. Hyn är genomskinglig och huvudet värker. Jag kan omöjligt vara på bra humör en morgon klockan 06:00.
Nu sitter jag på jobbet med två pingisbollar i halsen, kan knappt svälja och till er som inte tror mig:
- Ät bajs!
Har precis fått i mig en varm kopp med choklad och en ostmacka - vilket gjorde mig lite piggare åtminstonde.
Idag är det löning, och jag ska spendera alla mina pengar.
Nej, skämt åt sidan. Jag har blivit en bättre människa! Denna månaden går pengarna till räkningar och mat såklart, ett par höstskor o sen ska det sparas! Ni som läst min ganska anonyma blogg innan vet att jag är världens mest oekonomiska människa, men jag har börjat tänka innan jag handlar - framsteg! Förr rann pengarna genom händerna på mig. Bara sådär kunde jag impulshandla för 500:- där, 500:- där.. Så tickade det på tills jag va tvungen att leva med kniven mot strupen resten av månaden. Och då har jag ända en hyffsad lön, så det ska inte kunna bli så. Men jag lyckades med den bedriften.
Nu siktar jag/vi på en ny soffa eller kanske en skidresa till vintern?
Ikväll på träningen kommer tidningen dit för att fotografera oss och skriva en artikel inför seriestarten. Synd att man ser ut som ett vrak ha ha.
Sist de skulle göra det när man va ny i klubben hade jag svinkoppor, tur att man slipper det iaf!
Nu ska jag återgå till min arbete!
Hej o hå.
Tuff helg...
Först en helgrapport.
I fredags sov jag hos min pärla Nilofar. Först smällde vi i oss två Mcfeast & co, stressade hem och kollade lite på idolreprisen som gick. Träffade Sajna som är Nilos inneboende för tillfället, men flyttar om någon dag tror jag?
Inte sett henne på hur länge som helst så det va allt himla kul.
Sen åkte vi till Gothia arena där Nilo's lag skulle spela match. Dom förlora för er som bryr er.
Har glömt hur roligt det är att umgås med henne. Hade nostalgitrippar hela dagen och kvällen, samt att jag fick den berömda Nilo-snorsjukan, det är något man alltid får när man sover över hos henne. Vet inte vad det beror på men man blir iaf dundertät i näsan. Nilo är alltid en snorbobba så det var ingen överraskning där inte!
Vi åt äggmacka med ost. Kanske låter väldigt äckligt, men tro mig - det finns inget bättre än en ostmacka àla Nilo.
Älskar dig plutten! det får aldrig gå så länge mellan gångerna igen!
Och lägg ner din nya flummiga min! Skrattar så fort jag tänker på den.
Önskar jag hade ett kort att visa er, men tyvärr dyker den minen bara upp ibland.
Lördagen startade tidigt, på med träningskläderna och ut till hallen igen. Gick ut med inställningen att spela som vanligt och kämpa som en galning. Men det är svårt när kroppen inte riktigt hänger med. Konditionen hade jag glömt hemma kan man säga!
Iaf efter 2 förluster av 2 möjliga åkte jag och min vapendragare Emmi hem för att gå med Peter, Lakka och Johan ut. Johan om fyllde hela 29 år.. Hipp hipp hurra, bästa "plastkusinen" man kan få... Utan tvekan!
Peter hade gjort en fruktansvärt god lasagne som gick åt. Emmi försökte tvinga i sig en kaffedrink - utan framgång.
En lyckad kväll!

Söndagen blev full av mys i soffan med fotboll. Lugnt och skönt - precis så som det ska vara!
Jag gjorde potatisgratäng med vispgrädde, för hemma hos oss äter vi inte nyttig mat. Oftast inte iaf.
Sköt nu om er, ska kolla på idol och luta mig tillbaka mot älsklingens trygga famn.
För i helvete...
Nåt kul till er...
snart helg igen...
Ja då var det dags igen.
Veckan har gått fort, men den har samtidigt varit seg? Kanske är det kroppen som håller på att ställa om sig till höst- & vintertid, eller så lider jag bara av mitt normala syndrom - ?Trötta-Elin-syndromet?.
Vad ska man göra för att bli morgonpigg egentligen? Det spelar verkligen ingen som helst roll om jag går och lägger mig klockan 20.00 varje kväll, jag är lika trött när jag vaknar ändå? Jag lider nog av en seriös vitaminbrist. Vem vet, jag kanske sover ihjäl mig någon dag!
I tisdags skedde det. Min gynekologiska cellprovskontroll.
Lite nervös var jag allt, men eftersom i princip alla man frågat sagt att det absolut inte gör ont, var det inget jag tänkte på.
Men direkt när jag såg instrumenten hon skulle använda blev jag allt lite nervös. Och det blev jag med all rätt. Tydligen är det väldigt olika hur mycket det känns, och jag var en av de få som verkligen får ont av skiten. Gick därifrån med en bultande mensvärk och en avdomnande känsla i den nedre regionen...
När man går till gynekologen är det alltid lite sådär obekvämt och stelt. Man kommer dit med ett falskt leende på läpparna, ett leende som säger att man älskar att klä av sig inför denna främmande människa, lägga sig i en fruktansvärt obekväm ställning och låta denna person ta sig en titt i det ?innersta inret?.
Undrar om det är lika obekvämt för gynekologen?
Jag måste erkänna att tankarna kring ett gynekologbesök är många!
- Varför bestämmer man sig för att läsa till gynekolog, vad i hela friden är det som lockar egentligen?
- Hur hälsar man? Tar ni i hand? Jag som är lider lite av en bakteriefobi har lite svårt för just den biten måste jag erkänna.
- Tror ni de tänker på hur man ansar sitt könshår?
- Hur fungerar dessa människors sexliv? Jobbigt om de skulle få en arbetsskada menar jag!
Ja, jag vet. Jag verkar vara helt galen nu, men jag vet att det är många andra som funderar på exakt samma saker... ERKÄNN!
Ja ja, tack gode gud att det är över för denna gången iallafall!
Helgen närmar sig med stormsteg. Basket-DM väntar.
Ska bli kul att lira lite match igen, även fall vi kommer få storstryk. Känns lite jobbigt att de helt plötsligt slått samman alla divisioner till en? Och att det bara är ettorna i varje grupp som går vidare till slutspel. Kan säga såhär: Jag väntar mig definitivt inte mer än 2 matcher. Blir det mer än två blir jag väldigt överraskad!
Uppdatering kommer.. var så säkra.
Om en månad är det dags för mig och min man (gillar att kalla han för min man, känns bra ända in i benmärgen) att fira 2 år tillsammans. Hur i helsike har han stått ut med mig i 2 år? Nästan så att jag borde ge honom ett pris för det. Jag är imponerad.
Peter - du kommer alltid finnas vid min sida. Finns inte en chans att du blir av med mig,
Återkommer kanske senare, nu måste jag äta lite frukost.
Fred ut!
måndag igen...
tjo!
Äntligen fredag, äntligen Elins favoritdag. Jag älskar det!
Fredagar är så underbara. Dels för att jag vet att jag har två hela dagar där jag kan göra vad jag vill, sova hur länge jag vill och bara slappa. Men sen är det för att jag och Peter har våra s.k. kvalitetsfredagar. Nu har vi inte haft det på jättelänge, så det ska bli underbart.
Först ska vi till stenungsund och gå på cirkus med min lilla gangster till brorson och familjen, mamma och plastpappa. Sen ska vi bara hem och bara vara. Lägga oss i soffan och trycka oss onyttigheter och mysa... Finns inget bättre. Eller jo, det finns det iförsig. Men det kan vi ju ta en annan gång!
Kan säga att vi också har kommit överens om att inte köpa lägenheten vi ville ha, det blir alldeles för dyrt i slutändan. Så vi väntar lite med den biten. Förhoppningsvis får jag leva ut mina svenssondrömmar inom en snar framtid ändå. Vi fortsätter leta efter den perfekta bostaden. Visst är jag beundransvärt mogen nu? Visst tänker jag ekonomiskt? Visst gör jag? ha ha....
Jag är inte helt tappad bakom bussen, utan jag förstår till fullo varför det blir för mycket pengar. ÄVEN fall det är trist, för den var ju så himla fin. Nog om det.
I torsdags hade jag min näst sista körlektion. Snart har jag det rosa lilla kortet i min hand folket. Då jävlar blir det åka av! Eller så blir det inte det. Jag tror att jag kommer bli en s.k. paragrafryttare som alla andra trafikanter stör sig på. Ni vet dom som ligger exakt i den tillåtna hastighetsbegräsningen? Inom den kategorin har ni mig. And i?m darn proud of it! Har aldrig förstått riktigt varför man vill utsätta sig själv och andra för fara. Har sån grym respekt för trafiken, så det skulle inte förvåna mig om jag inte vågar köra bilen ensam någon gång.
Och som Peter själv har sagt;
- De enda gångerna du får låna bilen Elin, är när du ska köra mig någonstans och jag är D.Y.N.G!
Tack för att du litar så på mig älskling. Det värmer så himla mycket att veta att du tror på mig! Verkligen! Ha ha.
Molnen över Göteborg idag är så mörka att man kan tro att det är kväll.
Regnet öser ner o det blåser fasiken så man får hålla sig i lykstoplarna när man är ute och går. Fy bubblan.
Men det är fredag, och då kan man inte vara bitter över vädret.
Vi gillar inte bittra människor dessutom.
Visst känns det lite som att vi befinner oss mitt emellan sommar och höst nu?
Det är för kallt för ballerinaskor, det är för varmt med stövlar. Blir helt galen varje morgon när jag står och försöker komma på vad jag ska ha på mig... Ser hundra fina annonser om kläder varje dag, och tänker varje gång att, DEN vill jag ha, den ska jag köpa.. Men ändå, när jag står i affären och håller i den, tänker jag: ?Nja, jag ska kanske köpa något mer vanligt, som inte sticker ut så?? Är så feg när det kommer till kläder... Idag har jag ändå försökt vara lite ?moderiktig? ha ha, ja hur jag ser ut kan ni ju bara fundera över...
På tisdag ska jag äntligen träffa min prinsessa. Har saknat henne så mycket. Sjukt att man inte pratat på så länge, men ändå känner att hon står en så nära. Nilo, finns ALLTID här för dig! Min stjärna! O du, plugga inte ihjäl dig!
Sen kan jag med glädje berätta att mitt lilla rumpetroll Emmi äntligen kört första flyttlasset till Trollywood..
Ska bli helt underbart att ha henne så nära.. LYCKA!
Har saknat att skriva, förr skrev jag krönika efter krönika.
Ett speciellt minne var när jag fick en krönika publicerad i Kungälvsposten när jag gick på gymnasiet.
Jag gick på den tiden media på Kongahälla i en klass som var en salig blandning av hårdrockare, punkare, feminister, hippies, raveare och idioter. Jag var den enda som var normal. (Sen hur vi definerar normal kan vi också ta en annan gång) Iaf, så skrev jag en krönika om hur puckade feminister var, ni kan ju bara tänka er vilken effekt den hade på skolan... Det fanns en del som älskade mig för att jag vågade ta ställning, att jag vågade säga ifrån när man blev nertrampad och uppläxad av dessa mansliknande monster varje dag för att man rakat sig under armarna... Sen fanns det den andra delen, den större delen som avskydde mig ännu mer. Dels för att jag fortsatte ansa mitt kroppshår, sminkade mig och klädde mig fint, sen dels för att jag just idiotförklarat varenda feminist som existerande.
De fattade nog inte riktigt vad jag ville ha fram av krönikan. Jag ville bara säga att åsikter och ståndpunkter sitter inte i håret under armarna, i sminket eller i kläderna. De sitter i huvudet. Jag kan fortfarande skratta åt alla hot jag fick via mailen (tänkte skriva hotmail - läs hot-mail, men som ni märker blir det fel) sicka reaktioner jag fick... Mina lärare ville nästan sätta in en bodyguard till mig, men jag tackade vänligt nej. För jag har trots allt tre storebröder. Jag kan mina grejer om man säger så!
Jag klarade mig iaf med livet i behåll och en nyfunnen stolthet.
Jag fick en krönika publicerad... Ska man återuppta sina journalistdrömmar? Nja, det tåls att tänka på iaf....
Nu, jobb och damfotbolls VM... ELLER nej.. förlåt. Vi ska ju inte säga dam innan fotboll, för då diskriminerar vi.
Vi börjar om.
Nu. jobb och fotbolls VM... lät det bättre?
Fred ut!