juletider

Julen närmar sig med stormsteg, men vart befinner sig min julkänsla?
Folk springer runt som yra höns på stan och var jag än vänder mig spelas det julmusik.
Ok, jag har satt upp julstjärnorna/julstakarna och gardinerna är bytta. Men suget att köpa julklappar, baka pepparkakor är som bortblåst?

När jag var liten var julen den absolut bästa tiden på året, inte bara för att jag fick julklappar men för att jag fick träffa min stora släkt då alla samlades på julmiddag. Vi åkte upp till min mormor i norrland, gjorde utflykter med skotrarna, grillade korv och drack varm oboy i den -10 gradiga kylan. Rosiga om kinderna kom vi hem lagom till Kalle Anka och julemat. Snön föll och allt var sådär perfekt.
Den tiden saknar jag.

Nu är det mer att vi träffas, vi köper inga julkappar (för det är vi alldeles för gamla för), vi äter lite mat, tjatar hål i skallen på varandra och sen är det tack och godnatt.
Man ska flänga till höger och vänster - julafton hos pappa & Maj och senare på kvällen kanske med Peters släkt, juldagen med Peter och vänner, annandagen hos mamma & Pelle och så fortsätter det. Man blir ju matt av att bara tänka på det, Peter blir speciellt matt på mig. Men även fall jag är 24 år snart (okej, om ett halvår) känner jag fortfarande att jag vill vara alla till lags.
Saken är den att - jag vill verkligen fira jul med hela min familj. För det är den tiden på året jag kan tänka tillbaka på "den gamla goda tiden" när man var liten och självklart för att jag älskar varenda liten del av min familj. De har gjort mig till den jag är idag.

Nej, nu börjar jakten efter min julkänsla, jag vill slösa pengar på julklappar och jag vill tamejfan få julklappar också! Jag är inte för gammal! Hör ni det?! Julbak ska det bli och granen ska upp!
Sen mina vänner - sen ska jag luta mig tillbaka med ett glas glögg i handen och njuta av den tiden på året som jag älskar. Och har Peter tur kanske jag t.o.m. får för mig att "lussa" för honom på Lucia.

Tack för mig och God jul till er alla!