språkbarriärer
Det är inte lätt när en äldre iransk man kommer in och vill beställa "städböcker", när han knappt kan göra sig förstådd. Efter en stunds (cirkus en timma) försök till att samtala med mannen på svenska lägger jag på min inövade persiska expertisdialekt.
- Evillhee edu eha efärgeeen epå e bådhaa esidhoor? Ellheer evillhee edu ehaa esvaartvitthe?
Då gick det som en dans på rosor. Vi klickade....
.... inte. Jag fick ringa mannens son för att ens komma i närheten av vad han försökt säga till mig.
barnafödande
Inatt har jag haft en ganska så smärtsam natt. Jag har nämligen fött barn. Det hemska med min dröm var att det inte direkt var en nyfödd bebis som kom ut, utan tänk er mer en 6 månaders knodd. Aj.
Vet inte riktigt om jag tycker det är okej att föda barn längre? Ser liksom inte fram emot det lika mycket som jag kanske gjorde innan denna natten. Mitt favoritprogram "Förlossningsakuten" har halkat ner en bra bit på topplistan och Bastian kan gott hålla sig där han befinner sig.
Nadia, bulgariskan på jobbet, förklarade nyss för mig att när hon minsann födde barn skulle hon föda utan bedövning. Men efter en timme in i värkarbetet hade hon skrikit till alla i förlossningsrummet att ge henne någonting som gjorde att hon skulle dö. Jag kan här och nu efter nattens bravader, säga att jag ska kräva alla droger som finns, och lite till när jag ska föda barn.
Ps. Vad ni än gör. Googla för i helvete inte heller efter förlossningsbilder. Jag spyr. På riktigt!
finlunch
Idag fyller bästaste kollegan Andreas 30 babbar. Det firade hela konkarongen med "finlunch" på stan. Någon slags hummershot till förrätt som enbart smakade konjak (skitäcklig), lax med smörslungad potatis och gräslökssås till varmrätt och kladdkaka till efterrätt.
Varje gång servitrisen skulle servera började hon i med Darko, en kollega till mig som satt i mitten.
Vilket vi tyckte var lite sådär halvkonstigt. Darko säger då:
- Va fan, har ni märkt att hon serverar mig först varje gång? Varför börjar hon inte längst ut?
Varav jag slänger ur mig:
- Haha, jo men märkte du inte att hon är skelögd?
Gissa vem som kom in i rummet precis då? Det här med att kunna sjunka genom jorden är en ganska bra grej ibland har jag hört, om man vet hur man gör då.
Tystnad tack.
Elin bredvid en skrikig, oerhört pubertetsdampig snorvalp med härligt skrölig målbrottsstämma på bussen i morse.
- Aaaamen, för helvete. Kan du hålla käften i 2 sekunder!
Om det blev tyst? Ganska så. Kallas för auktoritet.
dagens garv
Nadia (en bulgariska på jobbet) till Andreas:
- Ska jag trycka den i tvåan?
Andreas utbyter en blick med mig sen är det kört. Dagens garv som på beställning.
- Ja ta det försiktigt bara. Materialet kan krackelera.
Nadia som inte förstår det roliga i hennes underbara fråga skakar på huvudet och går vidare med sitt liv. Kvar sitter vi, och skrattar vidare...
starkt..
Konversation mellan mig och Andreas under lunchen:
- Fan va starkt detta var!
- Vad sa du?
- Fan va starkt detta var!! Jag börjar ju svettas under ögonen!
Andreas ger mig en halväcklad blick och säger sedan:
- Vadå? Börjar du svettas under armarna?
Inte alltid lätt att ha en halvdöv kollega. Vet inte hur många gånger jag säger "Köp en lott på en hörlur för fan!" varje dag. Andreas brukar då dumförklara mig då och prompt hävda att det är ett ordspråk jag och min pappa kommit på, men jag är helt säker på att det är någon fler som hört det? Kom igen? Är jag verkligen ensam om det?
It's those little things...
som kan göra en hel dag. Sitter på jobbet, allmänt trött på läget. Mr. Pläp babblar på om sina frimärken och kollegorna stripar en bil. Och som en blixt från klar himmel dyker ett blombud upp. Lägger inte ner något större engagemang i det hela eftersom jag tar för givet att de inte är till mig. Men så hör jag mitt namn..
Vet ni hur mycket en sådan gest kan göra? Jag log resten av dagen. Så min uppmaning till er, kära läsare, är att ni skickar en liten bukett till dem ni håller nära hjärtat - kompisar eller käraste, visa att ni bryr er. Det kan göra stor skillnad för den personens dag (sen kanske ni med käraste får er nåt gött när ni kommer hem också ha ha!).
Åter till mig. Tack söta du för de fina blommorna och för hela grejen i sig. Otroligt uppskattat!
För övrigt en ganska normal morgon. Precis druckit min dagliga coca cola dos och tänkte nu åka ner till ICA och handla mig lite frukost. Det ni!
förlåt...
... mig Fader, för jag har syndat. Jag har hamnat i en ond ond cirkel. Jag älskar skor alldeles för mycket för mitt eget bästa. Finns det typ "Anonyma Skofetischare" så är det dit jag ska gå. Trots att det var grymma VIP-priser och allt det där som hör till, så är det aldrig okej att beställa 6 par skor Elin, speciellt inte när man redan köpt sina drömskor. Men fy i röva vad lycklig jag är ha ha. Nu tänkte jag gå och köpa mig en hederlig kycklingsallad eller några bitar rå fisk innan Mr. Pläp makes his entrance, så att säga. Sen ska jag trycka matchställen inför söndagens match. Kul!
Lyckan
Är total när man får ett samtal från Mr. Pläp som meddelar att han kommer på besök idag OCH mina skor från Henry Kole nu befinner sig i trollhättan. Förstår ni?
Tisdagen är räddad!
Bajsfrukost?
Ishalka. Det är nog allt jag behöver säga? Igår när jag gick och la mig lovade jag mig själv att vara ute i god tid i morse eftersom jag skulle lämna mammas bil i Stenungsund innan jag skulle till jobbet. MEN min vana trogen försov jag mig nog lite smått. Med tanke på att jag skulle tanka också kan man säga att jag var ute i sista sekund som vanligt. En klassisk Elin-morgon helt enkelt. Nåväl, för att göra en lång historia kort. Mitt morgonhumör, ishalka, sommardäck och stress är ingen bra kombination.
Överlever färden till Stenungsund, hinner med bussen med en marginal på ungefär 5 sekunder och då överdriver jag inte. Sätter mig och somnar in med Jewel i Ipoden, vaknar när vi är Kode och får en liten pojkslyngel bredvid mig. Läser på hans ryggsäck det det stod: "Ta skit och gör det till guld". Fint, tänker jag och somnar in igen. 5 minuter senare vaknar jag av en otroligt vidrig stank, chockad vrider jag på huvudet och ser att den söta lilla pojkslyngeln har somnat med öppen mun. Vredet i mig vaknade till liv och all ro i kroppen var som bortblåst, rörde mig lite extra mycket för att ungjäveln skulle vakna tillräckligt så att jag kunde fråga om det inte skulle stå "Jag åt skit till frukost" på hans ryggsäck istället.
Godmorgon?
malmö.
Efter en vansinnigt rolig och övertrött färd från malmö Madde "Kicken, rock tha poodle doodle" Clegg bakom ratten är jag nu hemma. Malmövistelsen innehöll allt vad jag hoppades på och lite till, vi överlevde "lasermannen" och vi har nog förlängt våra liv med minst 10 år. Galen kärlek till alla inblandade!
Jag har bara EN endaste fråga. Skulle någon kunna förklara grejen med quinoa för mig? Det smakar absolut ingenting och det fastnar precis överallt i tänderna. Är det meningen att jag ska hitta fågelfrön i käften några veckor framöver nu eller?
Do do do do dodo!
Jag har bara EN endaste fråga. Skulle någon kunna förklara grejen med quinoa för mig? Det smakar absolut ingenting och det fastnar precis överallt i tänderna. Är det meningen att jag ska hitta fågelfrön i käften några veckor framöver nu eller?
Do do do do dodo!
äkta kärlek...
... är när man får ett sms av Caroline där det står:
"Nu är de nybakta frallorna och den mjuka pepparkakan färdig :) Luktar ljuvligt."
Jag svarar:
"Om du någonsin blir lesbisk, kan inte vi gifta oss då? Så kan du baka åt mig varje dag?"
C svarart:
"Absolut!"
Om det är någon som mot förmodan skulle ha frågor om vem som kommer bli mannen i förhållandet kan kontakta mig.
konstaterande
Jag föddes utan simultanförmåga, jag är mer man än kvinna fick jag precis konstaterat för mig. Samtidigt som jag satt i telefon med EKA hamnade jag i en mailkonversation med Sävehof's IK angående lite trycksaker.
Skulle då skriva:
Självklart ska jag hålla koll på marginalerna och justera dem om det behövs.
Det blev:
Sjlvkart ska jag hålla kålla på marginalerna och justea dem om behövs.
Fick svaret:
Toppen! Antar jag iaf? Härligt att se att simultanförmågan kan vara kass hos det kvinnliga könet också ;-)
snart...
Man märker att man pendlat kollektivt alldeles för länge när du:
- Vill hjälpa killen som hotar med att hoppa från Angeredsbron och därmed stoppar upp all trafik med en liten vänlig knuff i ryggen.
- Kan nosa dig till de jobbiga djävlarna som tycker det är okej att kallprata med främmande människor.
- Hoppas att idioterna som tycker det är okej att promenera på spåret och stoppa upp all trafik, blir överkörda om och om igen.
- Kan snacket alla konduktörer drar i högtalarna innan avgång, utantill.
- Tycker det är okej att bli stjärtad i ansiktet av stående passagerare.
- Hejar på sina "pendlar-buddies"
- Kan se vilka som fattas varje morgon och på riktigt undrar vart de är.
Kan ni förstå lyckan jag känner när jag kan säga att jag slipper detta om en vecka eller två?
spöket Laban
Den nakna hemska sanningen. Vuxenakne is the shit om du frågar mig.
Såhär kul har jag inte haft på länge.
Såhär kul har jag inte haft på länge.
thaimat
Det här med att beställa thaimat är fan inte lätt alltså. Hur man än vrider och vänder på det hela kommer det garanterat att uppstå komplikationer. Idag var en sådan dag. Jag och min kära kollega Andreas stack iväg under lunchen för att få lite frisk luft och få i oss något att äta. Kommer till thairestaurangen, jag beställer en Paneng med räkor för att ta med medan Andreas pratar med sin sambo i telefonen. När det är hans tur beställer han en likadan fast med kyckling, men glömmer nämna att han vill ta med den.
1. Första problemet, att ändra till att vi vill äta på plats.
När väl det är klart känns det som att jag åkt torktumlare i 10 minuter. Och då har vi inte ens beställt dricka än. - Dlickaaa? - Ursäkta vad sa du? - DLICKAAAAA? - Eh, vatten tack, säger Andreas. - Ja, tio minuteeel. - Ursäkta vad sa du? - TIO MINUTEEEL? Här börjar jag bli nervös och sneglar på Andreas som verkar coollugn, en för övrigt mucho irriterande vana han har.
2. Andra problemet, att ändra drickan. Jag vill ha cola för fanken!
När vi väl fått in allt vi ska och vi börjar äta märker jag att min Paneng är nåt så oerhört stark att jag börjar svettas i varenda liten por på hela kroppen. Känns som att jag sprungit ett maraton i en bastu, som om kroppen ska brinna upp och tungan frätas bort. Men åpen som jag är, tryckte jag självklart i mig det ändå.
3. Tredje problemet, att betala.
- 69 kloonooool, tack! Andreas sträcker fram en 100-lapp. - Hal du nio klonooool? - Ehh nej tyvärr. Thailändaren suckar tungt och lämnar tillbaka 31 kronor.
Min tur. Jag tar ett djupt andetag...
- 69 klonoooool, tack! Jag sträcker fram en 100-lapp. - Hal du nio klonooool? - Ehh nej tyvärr inte jag heller! - Vad sa duuu? - Nej tyvärr, jag har inte nio kronor. En tuuung suck följer och jag får tillbaka 24 kronor?
4. Fjärde problemet, att få tillbaka rätt summa pengar.
Orkade jag ta den diskussionen? NEJ. Var jag tröttare i huvudet efter lunchen än efter? JA.
hjärtinfarkt?
Sovit som en stock i natt, men det kanske inte är så konstigt efter gårdagens bravader? Vaknade en gång runt 3-tiden eftersom jag plötsligt kände ett enormt tryck över bröstet. Trodde självklart att min tid var ute, hypokondriker som jag är. Att hjärtinfarkten var ett faktum. Men nej, det vara bara tjockekatten som tyckte att hon också borde få sova i sängen och helst på mig. Efter ett antal nedputtningar och ramsor av fula ord gav hon upp. Vi är inte riktigt överens på den punkten än, men we'll get there så att säga, annars blir jag tvungen att strypa henne. På riktigt.
För övrigt en ganska bra morgon, förutom att killen bredvid mig på buss 60 halar upp en kebabrulle 07:45 på morgonen. Inte okej. Lukten slog mig som en karatespark, kände att allt jag ätit på morgonen (mina vitaminer) började åka hiss i magen. Fasar inför den dagen jag verkligen är gravid och känslig mot lukter. Kan bli en och en annan kaskadspya då.
natten.
För att ni ska förstå hur illa min natt varit ska jag tidpunkt för tidpunkt guida er.
- 22:30 - tar min kvällsrunda i lägenheten. Undrar vart Prosit är, men kommer väl fram till att hon gömt sig i stora garderoben som hon brukar.
- 22:50 - lägger mig i sängen, känner mig tröttare än körv. Sätter på TVn och ser till min glädje att Paradise Hotel går. Varför Elin? Varför?
- 23:30 - stänger av TVn eftersom ögonen går i kors.
- 00:00 - i drömmarnas land.
- 01:34 - vaknar med ett ryck. Helvete! Jag har försovit mig! Upp ur sängen, på med sockar (?) och... sen. Sen som en blixt från klar himmel. Nej, Elin. Lägg dig igen.
- 02:53 - drömmer att Elin (Verner) står och knackar på mitt fönster. Vaknar halvt upp och märker att någon/något rispar med något vasst mot fönstret som om det inte fanns någon morgondag. Får halvpanik och tror självklart att någon är på väg in. Smyger upp och försöker samtidigt dölja det som inte var täckt så att säga. Ja, för det är ju viktigt Elin, att om en mördare försöker ta sig in i din lägenhet, dölj brösten med en scarf vettja, bra idé. Kollar försiktigt ut genom dörren. Och där. En oerhört blöt Prosit i halvpanik eftersom det fullkomligt öser ner på henne. Släpper in katten och försöker febrilt torka av henne med en handduk, medan hon sjunger någon slags klagovisa. Samvetet då?
- 03:20 - Lägger mig i sängen igen. Försöker somna. Går.inte.
- 03:52 - Kollar på klockan, känner paniken i kroppen.
- 04:15 - Somnar.
- 05:00 - Klockan ringer. Godmorgon!
- 05:55 - Vaknar med ett ryck. Helvete! Försovningen är ett faktum. Springer runt i lägenheten som en yr höna, slänger på mig kläder samtidigt som jag borstar tänderna och ger katterna mat och vatten. Ja, för klockan 06:00 är det inte viktigt att täcka sig med någonting, för då har jag hört att de flesta sover. Förlåt alla grannar för flashningen! Gör något slags försök att sätta på mig ett ansikte, men lyckas inte. Slänger ner grejerna i väskan, på med glajjorna och hoppas att det är mörkt på tåget.
- 06:05 - Springer till bussen, samtidigt som jag slänger i mig en celementin och sköljer ner mina vitaminer.
- 06:10 - Jag sitter på bussen.
Säga vad man vill, men ibland är jag fanemej grym på att hinna! Sen att jag har två ICA-påsar under ögonen är ju en annan femma.
lyckan.
Lyckan är ens mäklare ringer och säger att paret som köpt lägenheten vill flytta in 12 november istället för 1 januari är som ni förstår grym. Inga dubbla hyror och inget mer pendlande.
Ikväll ska jag fira genom att packa ihop mig i flyttlådor, dricka ett glas rött och lyssna på Jewel's konsert från Rialto Square Theatre (2006). Är hon inte helt jävla fantastisk? Hon löser alla problem. Sen, ska jag prata med min lill-apa i Portugalet och planera nyår!
Ikväll ska jag fira genom att packa ihop mig i flyttlådor, dricka ett glas rött och lyssna på Jewel's konsert från Rialto Square Theatre (2006). Är hon inte helt jävla fantastisk? Hon löser alla problem. Sen, ska jag prata med min lill-apa i Portugalet och planera nyår!
dagens garv
Jasper 3 år kommer in med en avlång ballong i händerna, placerar den vid snoppen och skriker:
- MAPPE EEEEJIIIII! TITTA VIJKEN STOOOOJ SNOPP JAG HAAAJ!
- MAPPE EEEEJIIIII! TITTA VIJKEN STOOOOJ SNOPP JAG HAAAJ!
kärlek
Jag kan ha de finaste brorsönerna i världen På riktigt. Finns väldigt få tillfällen jag känner mig så fylld med kärlek som när jag har dem i min närhet. Att höra Jasper skrika "mappeee Ejjiiii", och Melvin febrilt försöka torka bort mina pussar är som balsam för själen.
Då gör det ingenting att det tar 1 timma att få en cocacola-hög Jasper att somna, eller att Melvin vägrar sluta spela Batman på TV. För dom är det finaste. Mina ögonstenar.
Då gör det ingenting att det tar 1 timma att få en cocacola-hög Jasper att somna, eller att Melvin vägrar sluta spela Batman på TV. För dom är det finaste. Mina ögonstenar.
trafikfara?
Jag har ofta huvudvärk pga att jag sitter så nära skärmen så att det blir fettfläckar, därför skaffade jag glasögon för 2 år sedan. Nu har jag kommit på mig själv vara en stor trafikfara när jag har på mig dem! Ovant brillmongo som jag är måste jag verkligen tänka 2 gånger innan jag går över vägen. I morse höll jag verkligen på att bli mosad eller åtminstone göra i byxan. Det är för tusan som att ha på sig skyddslappar för sidorna, ni vet sådana som hästar har? Kanske borde sätta fast någon slags back- eller sidospegel på dem så jag slipper vrida huvudet? Måste väl vara höjden av lathet, men å andra sidan är det lite så jag jobbar. Speciellt på morgonen.
Mr. Pläp
Vissa kunder är roligare än andra. Denna kunden "Mr. Pläp" (Pung-Längre-Än-Penis) är ett fantastiskt original som brukar förgylla mina dagar med sina spontana besök. Problemet är väl att jag verkligen inte kan koncentrera mig på någonting han säger, för hans monsterpung är så fantastiskt distraherande.
dagens läxa
Är det någonting jag borde lärt mig vid detta laget är det att inte slå vad om allting, för oftast så förlorar jag. Men har har jag tagit till mig den läxan? Nix. Vinnarskalle som jag är, tror jag automatiskt att jag ska vinna så fort jag hör någon säga vad. Och då spelar det ingen roll om det så är Roger Federer som utmanar mig i tennis!
Igår var en sådan kväll då jag borde tänkt 2 gånger innan jag antog vadet, men som sagt ibland går hissen inte ända upp. Efter att ha hela gänget blivit mer eller mindre dumförklarat i ett Quiz bestämde vi oss för att köra alla mot alla i bowling. Och eftersom jag faktiskt är grym på att bowla (tro't eller ej), trodde jag ju självklart att jag hade segern som i en liten box, eller åtminstone att jag inte skulle förlora då Madde "MAD'de" Clegget var med.
Men... jag säger men. Jag fick svår prestationsångest och kom bölsist. Vilket resulterade i att jag Elin Maria Lindbladh, ska laga middag åt Yvonne, Madde och Philip helt näck med endast förkläde som skydd. För mig är det viktigt att stå för sitt ord, och självklart ska de få sin middag lagad av moi - nakna kocken. Frågan är bara vad de tycker om menyn?
Förrätt:
Svampsoppa med krutonger
Varmrätt:
Mediumstekt köttros med brunsås och potatis
Efterrätt:
Äpplekaka med vit krämig sås
smörgåstårta någon?
Illamående. Jag förstår inte varför jag envisas med att äta upp när magen verkligen skriker sluta! Smörgåstårta är min akilleshäl, vilket jag verkligen bevisade under lunchen. Jag åt som om det inte fanns någon morgondag och magen ser numera ut som att jag är gravid i 5:e månaden. Grädden står mig upp i halsen och jag har fortfarande tre oliver framför mig som jag planerar att trycka ner så fort magen ger klartecken, vilket jag tror antagligen blir till börjar på nästa år. Åpen? Jag? Finns risk för det.
free fallin'
Känns som att jag kastat mig ut från ett stup. Jag faller och faller, men vet inte när jag ska landa. Drömmar och mardrömmar blir till verklighet. Hjärnan går på högvarv och klumpen i magen vet inte om den ska krympa eller växa.
[Saknar] [hoppas] [räds] [vill]
Vad hände egentligen?
virrvarr...
Igår rensade jag mitt huvud. Satt och skrev nonstop en timma i en bölhet bastu.
Kom ut både klokare och betydligt mer svettig än innan. Jag gjorde iaf som jag skrev och jag har redan fått väldigt positiv feedback. Kanske blir 2011 vad jag tänkt ändå?
Jag förstår inte varför jag är så rädd för att satsa ibland? Man lever bara en gång. Du har ett liv på dig att göra allt som faller dig in. Och vet ni, det tänker jag göra nu. Jag visar det kanske inte alltid, men innerst inne har jag en enorm drivkraft och den ska jag släppa fram nu. Leva livet och hoppas på det bästa.
wear it like a crown
Cause if I don´t follow my heart this time.
I´m gonna forget what this life is all about.
I´m gonna take that path, I´m going in on my own.
I´m gonna take that fear and wear it like a crown
I´m gonna forget what this life is all about.
I´m gonna take that path, I´m going in on my own.
I´m gonna take that fear and wear it like a crown
återigen det här med tågvett..
Signalfelen förföljer mig.
I fredags satt jag på ett tåg i 5 timmar, en resa som i normalt fall skulle ta 3,5h. Inte så farligt kanske, men när man som mig råkar ut för det här problemet i princip varje gång jag sätter mitt arsle på ett tåg börjar jag i mitt stilla sinne fundera på om jag och han där uppe har ouppklarade affärer?
Sen att jag alltid råkar ut för antingen fyllefarbröder med storhetsvansinne, illaluktande smörgåsar eller ungar med bostavskombinationer lika långa som hela alfabetet är en annan femma. I detta fallet det sistnämnda. Efter att ungen hade sjungit "Klappa händerna" konstant i 1 timma, lekt lite gulligt genom att sparka i stolsryggen framför på ett mycket engagerat sätt och försökt komma på exakt hur högt man kan skrika innan man får ett skott i pannan fick jag nog. Då funderade jag allvarligt på om det var mest effektivt att slänga ut han genom fönstret, halshugga han mellan dörrarna som skiljer vagnarna åt eller trycka ner min Lokaflaska i halsen på honom? Skrämmande men helrätta tankar om jag får säga mitt. Jag kan lova här och nu, att om min framtida Bastian någonsin skulle bete sig så på allmän plats, skulle jag byta bort honom mot en påse chips utan att tveka!
Nu överlevde pojken resan eftersom han somnade oroväckande snabbt, eller så knockade mamman han medvetslös? Fortfarande ett mysterium.. Och jag hade en oerhört trevlig vistelse i Estocholma. Slutet gott, allting gott!
köttros?
Hade jag varit sugen på "köttros" hade jag beställt en, jag gillar inte överraskningar som denna.
btw
Jag borde fan få pris för min outfit idag. Vad gör man när man halv försover sig? Jo, man hoppas att det är "uteliggartema" på jobbet, mixmaxar och tar på sig ett par för stora jeans, matchar dem med ett stort, långt linne och en übersizad kofta samt sjal och tadaa!! Du har dig en för jävla helfel klädsel. Lite så jag jobbar!
frukost?
Jag har som bekant börjat försöka äta frukost på morgonen. Men jag kan inte begripa hur man kan tycka det är gott att äta macka kl. 05:15 på morgonen? Det.går.inte. Jag blir som en höggravid kvinna med svårigheter för lukter. I morse kom jag på mig själv att hulka efter varje tugga. Katterna stod som två fån och stirrade på mig med sina klotrunda ögon som om jag vore precis dum i hela huvudet. Men har man lovat mamma så har man. Fast oss emellan, kommer jag äta frukost i fortsättningen? Nej.
För övrigt har morgon varit ganska ok. Inga större mordtankar på tåget förutom den obligatoriska onda blicken på mamman som alltid ringer hem till sina tre barn för att väcka dem. "Åh, himla gulligt" tycker ni, MEN jag ska få be att tala om att denna kvinna har en förmåga att reta gallfeber på mig med sin nasala, skräla röst. Spelar ingen roll om hon sätter sig i en annan vagn. Jag hör henne fortfarande i huvudet, hon är överallt! Och bättre blir det inte av att hon varje dag inte fattar att täckningen mellan trollhättan och älvängen är icke existerande. Poff borta! Så det blir som evigt ordbajsande av - HALLÅÅÅÅÅ?! HÖR DU MIG?! Åh, om jag ändå hade haft en bazooka...
konstaterande
Van buss/tågåkare som jag är ska jag nu konstatera ett par saker. Ren vett och etikett.
Over and out. Nu ska jag äta innan jag får blodsockerfall!
- Barn över ett år ska inte amma. Det är äckligt! Vad är grejen med att dra ut en meterlång tutte så ungen kan sitta bredvid dig och suga, medan den pratar om vad de gjort på dagis? Det funkar inte. Då har det liksom tappat sin funktion?
- Araber och sina telefoner. Jag är inte rasist, detta är bara ren fakta som jag samlat på mig efter 100 års pendlande. Araber överlag har missuppfattat grejen med telefonen. När man har den behöver man inte skrika över halva Västra Götaland. Telefonen har den funktionen att man kan höra dig ändå?
- Busschaufförer är livsfarliga. Om de inte försöker köra ihjäl dig, så hettar de upp bussen tills den blir en rullande bastu. När jag gick av var jag skakis och uttorkad.
- Folk från Lilla Edet är socialt missanpassade. Speciellt i åldrarna 12-20.
Over and out. Nu ska jag äta innan jag får blodsockerfall!
vitlök?
Alla som känner mig vet att jag älskar skräpmat. Ju flottare desto bättre!
Idag bestämde jag mig för en hederlig kebabtallrik. Men föga visste jag att kebabtallrik också kan innebära vitlökstallrik. Jag ber om ursäkt till alla som kommer träffa mig idag.
Får dra några klunkar ur Ajaxflaskan på toa så är vi nog på banan igen, jag och min vitlöksdoftande kropp.
plötsligt händer det?
Ni vet den där känslan? Den molnande, gnagande känslan att någonting kommer att hända?
Den har jag gått med hela dagen idag. Undrar så vad "Han där uppe" har för planer.
Säkerligen ingenting bra eftersom jag sa fula (!!) ord i en prästs närvaro för en vecka sedan, men man kan hoppas att alla mina goda gärningar väger upp lite!
Nu är det dags för lunch, sen får jag se vad dagen har för planer. Vem vet?