Tokig kväll.
Igår var en lång dag. Jag var inte hemma förrän klockan hade slagit halv elva tror jag.
Anledningen? Jo, min kompis Frida fyller 23 på lördag och eftersom jag inte kan närvara på hennes middag valde jag att bjuda den gamla tanten på en middag med lite dryck.
Vi gick i stan först och Frida spenderade lite pengar, MÄRK VÄL att jag inte köpte någonting. Inte ens för mitt presentkort jag har. Fy fan vad jag är bra!
Iaf så hamnade vi på en lite restaurang/Café som heter Mocco där vi beställde mat och lite att dricka.
Himla trevligt var det och jag blev lite salongsberusad. Hade jag inte druckit vin hade jag med all säkerhet somnat. Det kan jag garantera er!
I vilket fall som helst så tog ju kvällen slut efter ett tag och vi valde att dra oss hemåt.
Sömnig och allmänt trött i kroppen satte jag mig på bussen mot Trollywood.. Somnade in skönt med musik i öronen.
PLÖTSLIGT vaknar jag av det underbara ljudet av fjortisar (dom var nog egentligen 18 men de betedde sig minsann som de hade sin första fylla.. därav smeknamnet fjortisar). Det va inget dovt ljud, utan de verkligen fyllde hela bussen med sitt skrälande och tjoande. Musik hade de minsann också, och då snackar vi inte i hörlurar utan brudarna körde typ "boomblaster" nivå på det hela.
Trött som jag är känner jag hur vredet inom mig börjar vakna. Jag riktigt känner hur det bubblar längre och längre upp.. "Snart bubblar jag över", tänkte jag stilla för mig själv och försökte samtidigt andas lugnt för att lugna ner mig själv. Lyckades väl hyffsat med den bedriften och somnade väl in lite halvt, men väl medveten om de tre idioterna där bak. Jag hörde dom hela tiden.
Väl framme hoppar jag av bussen fortare än fan och börjar gå hemåt.
Plötsligt hör jag de gälla rösterna gapa efter mig.
- ÖHHHHH BRUUUDEN! VART FAN LIGGER LIPZ?!?!
- Nu jääävlar, mumlar jag tyst för mig själv, vänder mig om mot de tre idioterna och svarar vänligt:
- Om ni går ungefär 300 meter åt det hållet sen svänger under viadukten och fortsätter på den vägen ungefär 500 meter till kommer ni fram till Lipz!
- ÖHH OKEJ TACK, svarar de tre idioterna i kör.
Med ett stort leende på läpparna ser jag de tre idioterna skutta lyckligt iväg lyckligt omedvetande om att jag nyss pekat dem åt helt fel håll och att de förmodligen inte kommer hitta fram till Lipz innan stängningsdax.
Efter min stora bedrift ringer jag ivrigt till Emmi som håller på att vika sig av skratt. Jag har nog aldrig varit så stolt?
När jag sedan berättade för min trötta darling hemma, tyckte han nog mest att jag va elak, men jag kände innerst inne att han va mäkta stolt över sin salongsberusade, vinluktande flicka...
En perfekt avslutning på en annars bra kväll!
Aj aj...
Idag är det en sån dag som man helst bara vill stanna i sängen och dra täcket över huvudet.
Mitt stora huvud kanske jag ska tillägga, för i morse vaknade jag med världens tyngsta huvud.
Ja, det känns ungefär som ett stort bowlingklot!
Vad har jag gjort för att förtjäna det undrar jag?
Vill inte bli sjuk.
Nu är det ungefär en halvtimma kvar tills Emmi får sitt besked. Ska hon bli Trollhättebo - eller ska hon inte det?
Hon är så exhalterad att hon ringer till deras kontor stup i kvarten och pratar in hotfulla meddelanden på deras telefonsvar för att dom inte vill ge henne ett besked. Hon är allt bra söt.
Jag håller iallafall alla tummar jag äger, vilket är två stycken. Som alla andra normala människor, ingen överraskning där inte!
UPDATE: Hon fick den folket!!!! VI ÄLSKAR DET! Grattis Emmi!!
Igår när jag satt på tåget hem kom jag fram till att vara konduktör på ett pendeltåg måste vara det mest påfrestande och ensidiga jobbet som finns? Jag menar, tänk er själva.
Ett proppfullt tåg, ja det är så full att du inte kan röra dig utan att peta grannen i näsan ungefär. Folk som står upp, ÄVEN när alla affärsmän tagit bort sitt bagage från stolarna. Det luktar svett, det är varmt och allmänt jobbigt.
Ja då ska du (som konduktör) treva dig genom detta tåget, och kolla samtligas biljetter? Sen tänk dig att ungefär hälften av dem som är på tåget har misslyckats med det enkla som att handla biljett på stationen, och får därför lösa det via dig, du ska ha kort, legitimation, underskrift etc... Sen har väl hälften av dom som är kvar felaktiga biljetter. Tåget kränger från sida till sida, saktar in, accelererar, byter spår.. Ja, snacka om du måste ha bra balans och psyke. Märk väl att du under hela denna biljettkontrollen måste vara trevlig också, det är det viktigaste!
Sen när du väl kommit fram till slutstationen, ja då är det bara att vända och göra samma sak igen.
Jag måste faktiskt ge en stor eloge till dessa människor, för hade det varit jag som försökt skriva ut en biljett till en passagerare med en annan passagerares finger i näsan, ett i armhålan och det sista gud vet var.. JA då hade det nog rykt ett och ett annat huvud... För tålamod är inte min bästa egenskap om man säger så!
Peter var trött igår, han jobbar hårt varje dag... Åker hemifrån 06:20, hemma 16:30, sen träning på det...
Ibland vill jag bara kidnappa honom och ta honom till ett hotell där jag ska låsa in honom och låta han sova och skämma bort honom tills hans energi är som vanligt igen. En glaaad o härlig Peter, som han vanligtvis är..
Jag hoppas innerligt att jag klarar att vara såpass ekonomisk att vi kan åka iväg över jul och nyår och bara vila upp oss, äta gott och mysa.. För det behövs! Vi är två trötta människor just nu, och det är bara augusti.. blä!
Tilläggas ska ju att Emmi ska med på denna resa. Ska bli kul o se henne prata engelska.. hahaha...
Fred ut folket, nu ska jag och mitt huvud lägga oss ner på skrivbordet och dö?
mina damer och herrar...
Låt mig presentera den på långa vägar absolut sötaste och roligaste arbetskamraten jag har:
DORIS
Så fort chefen är på lunch leker jag och Doris som om vi aldrig gjort någonting annat.
Frågan är vem av oss som har roligast?
Doris är en fransk bulldog på snart ett halvår. Hon älskar mat och att fisa.
Jag och Peter just slängt i oss tacos för halva sverige. Så nu halvligger vi här i soffan och jäser, tittar på IFK-Halmstad och bara slappar. Snart dags för mig att bege mig mot sovrummet där So you think you can dance väntar... Jag erkänner, jag är en sucker för det programmet. Jag lipar när mina favoriter åker ut, och jag lipar när dom får beröm.. Man kan kort och gott säga att jag är en väldigt blödig människa. Speciellt den tiden på månaden.
Med dessa orden tackar jag för idag och tar på mig nattluvan....
ja..
Så trött på griniga/omogna människor i min omgivning.
Väx upp för fan, det är dags nu!
Vad man än gör är det liksom aldrig nog? Vi är inte 14 längre...
VI GILLAR INTE BITTRA MÄNNISKOR!
Behövde avreagera mig lite... sorry!
Om 4 dagar får vi veta om Emmi får lägenheten hon sagt ja till.. Vi väntar med stor spänning!
Och jag kan med glädje berätta att jag kommer kunna lägga undan pengar denna månaden.
Peter, Emmi... Resan kommer lite närmre!
Inatt drömde jag att jag var gravid. Men när jag skulle föda kom det inget barn?
Haha, jag tror jag blivit galen?
Saknar iaf min ögonsten till brorson, Melvin..
Ska åka och kidnappa han någon dag tror jag!
usch, detta inlägget var inget vidare kul.
hjälp!
Ikväll när jag kom hem väntade ett brev från Maria Alberts vårdcentral på köksbordet...
Kände genast att det var något hemskt..
Sakta, sakta öppnade jag det:
"DU ÄR VÄLKOMMEN PÅ GYNEKOLOGISK CELLPROVSKONTROLL "
stod det med stora bokstäver...Sen står det massa information om livmoderscancer och dess framfart.. Så nu kommer man väl drömma mardrömmar de närmsta månaderna också.. Fy!
Inte nog med att tanten ska gräva i mitt inre innersta, utan jag ska fylla i ett formulär med frågor om min "snippa" som det så fint heter nuförtiden.. (HIMLA löjligt namn och jag tänker minsann lära mina barn att säga slida. Som det faktiskt heter på svenska).
Efter den första chocken hade lagt sig började jag sakta ögna igenom instruktionerna jag fick på baksidan av brevet. Längst ner står det;
- Du får inte ha samlag dagen innan
- Du får inte ha mens eller nyss haft mens
- Du får inte nyligen ha fött barn
etc etc... så fortsatte det länge... Men en punkt intresserade mig särskilt mycket.
- Du får inte skölja slidan dagen innan...
Va fasiken... Det är ju helt absurt! Vill dom verkligen gräva i smutsiga "snippor"?
Jag tänker inte lyda det där sista eftersom jag redan har fobi för gynekologen.. Och jag vill INTE att dom ska se mig med en smutsig snippa.. Då kommer dom säkert snacka om mig bakom ryggen när jag går därifrån...Dom kanske t.o.m. har ett arkiv över de smutsigaste snipporna?
Haha, ska sluta analysera detta nu och försöka lägga mig...
Darling står i köket och låtsas-surar för att jag inte ville steka pyttipanna till stackaren..
Ger hon inte sin man mat, kanske ni tänker nu...
Men så är inte fallet.. Jag bara älskar att jävlas!
Godnatt!
ha ha.
Dagens aboslut mest blåsta kommentar måste vara:
- Hur fan tänker kineserna när dom ligger VM på natten?!
Aahhh.. jag dör.. låt mig skratta på 3.
1.... 2.... 3
HA HA HA
mmm..lön..
Nu finns lönen på kontot, spenderingsfingrarna börjar klia.
MEN, aja baja... Jag ser en bild i huvudet på en arg Peter som pekar finger..
Ha ha ha.. attans!
Fy fan för måndagar...
De som känner mig vet att jag har något emot måndagar, och då snackar vi inte bara "aaah vad jobbigt, nu äre 5 dagar kvar tills helg igen". Utan jag verkligen avskyr dem.
Idag blev det extra mycket hat då jag vaknar halv åtta (tåget går åtta) och märker att jag på något sätt stängt av klockan? Stressar upp som en galning, slänger på mig kläder som jag hittade längst fram i garderoben, packar träningsväskan och målar ögonbrynen (jag har bara halva sånna efter min trotsperiod i sjuan då det va inne med smaaaala ögonbryn...) Stannar upp för en sekund och märker att jag har ungefär 30 sekunder på mig att springa till bussen som ska ta mig till resecentrum som det så fint heter.
Ja ni kan säkert själva räkna ut att jag inte hann med den bussen, utan fick så snällt traska de 15 minuterna till stationen.
Kommer dit, tar min metro och börjar gå mot spår 2 där mitt tåg alltid kommer in.
Ställer mig där och inväntar tåget, då de plötsligt ropar upp i högtalarna att tåget mot Göteborg inkommer på spår 1..
- Va i hel***e, spår 1!?!? ropar jag..... ehm inte, men jag ville!
Går muttrandes ner för de trehundra trappstegen med min übertunga väska och upp för de andra trehundra trappstegen..... Väl framme på spår 1, märker jag till min stora förvåning att ungefär hela trollhättans befolkning av kids står och väntar på tåget.. Jaaa... juust det, dom börjar skolan idag, tänker jag och förbereder mig på krig när det gäller att få en sittplats... Som att det inte var nog att dom helt plötsligt har bytt spår på mitt tåg och att jag fått gå 30 meter extra denna morgon... Nä, nu ska hårdhandskarna fram..
På tåget är det alltid smockfullt och folk ockuperar ALLTID säten med sina fina små ryggsäckar eller sina dataväskor.. Jag som är på krigsstigen går fram till den personen som har mest bagage på hela tåget (som han lagt på sätet brevid honom och frågar snällt:
- Ursäkta, är den platsen upptagen?
Menar egentligen:
- Men ditt jävla rövhål, märker du inte att folk STÅR upp för att det inte finns platser nog?!
Mannen ser något besvärad ut, men flyttar alla sina väskor och påsar..
Ungefär när tåget ankommer Älvängen (vi har alltså kommit lite mer än halvvägs ungefär), DÅ får jag sätta mig ner. Ja, för han va ju tvungen att kissa först...
Väl framme i Gbg skickar jag ett sms till min älskade Emmi, där jag skriver:
- Emmi, jag verkligen hatar måndagar.
Får till svar:
- Se det positivt gumman, det är bara måndag en dag i veckan.
Jag ville då sparka ner henne, eller typ skjuta henne med min k-pist.
Trevlig måndag folket..
I did it...
Jag sprang i 40 minuter... 40 minuter!!!!
Sen kom jag hem, beklagade mig för älskling (som för övrigt är och köper pizza haha).
Sen bakade jag världens fetaste kladdkaka..haha.
Jag nyttig? Nää, inte riktigt min grej...
mmmm....
hmm..
Sitter nu och funderar på om jag ska gå ut och springa...
Det ni folket. Inte ofta jag får den tanken i mitt lilla huvud, det kan jag lova!
Å andra sidan äre jäkligt skönt att bara sitta här i soffan och titta på hus på hemnet också...
To be continued....
Första inlägget...
Skaffade denna bloggen för ungefär ett år sen, har dock inte förmått mig att skriva förrän nu.
Varför?
Jo, det ska jag tala om för er... Jag har inte vetat vad jag ska skriva om?
Vad i mitt liv är intressant nog att skriva om? Pratar jag med mina närmsta vänner (som förresten inte är speciellt många) är mina privata angelägenheter säkert jätteintressanta, men vad har ni, alla okända människor för intresse av mitt liv? Jag, en trollhättebo med en helt vanlig vardag? Nää, antingen ska man vara sexmissbrukare, fashionista, modell, på resande fot, nybliven mamma med idylliskt liv, eller helt enkelt någon för att komma någonstans...Men skit i det, jag skriver för min egna skull, vem vet. Jag kanske blir jätteintressant en vacker dag.
Här kommer det. Mitt första blogginlägg. Enjoy.... eller inte!
Vaknade runt 9.20 idag av min kära sambo som rörde runt som en jäkla elvisp i sängen. Trots att han varit uppe halva natten för att hämta sin tjötiga (ungefär lika tjötig som jag tydligen) mor på Landvetter... Vi gillar att prata, vad är det för fel på det? Iaf, jag kan inte i min vildaste fantasi förstå hur man kan gå upp så tidigt frivilligt? Hade jag fått sova ostört hade jag säkerligen kunnat sova bort halva dagen, men det får jag föstås inte.. Det är ju VM på tv folket. Det går ju inte att missa!
Carolina Klüft är på G att ta guld (skräll?), en svensk stavhoppare försöker ta sig över fösta höjden i kvalet, lyckas hon? Nix.. hon e kass...
Undrar hur resten av VM ska gå... det återstå att se..
Om ni undrar vem jag är så kommer nu lite information för er som orkat er genom detta blogginlägget:
- Heter Elin, bor tillsammans med Peter och våra två katter Toker och Prosit (som för övrigt är honor).
- Är 23 hela år, snart gammal...
- Spelar basket sen måååååånga år tillbaka, men har inte orkat satsa riktigt, för då hade jag nog befunnit mig i usa eller något och gjort något vettigt med den karriären. MEN vad är USA mot Trollhättans BBK?
- Jag är fruktansvärt morgontrött, ni har nog med all säkerhet aldrig träffat en mer morgontrött människa.
- Är väldigt oekonomisk, tacka gud för Peter som håller koll på mig, lite iaf..
- Jag älskar chips i alla former. En riktig gottegris kan man säga utan att överdriva
- Jag har tre storebröder och en liten...
- Kallas för Pelly, eller Pellööö som dom säger här i stan, Trollhättebor pratar konstigt..
- Jag har extremt dålig humor..
- Pratar ofta en mycket odräglig svengelska. Men bara på skoj, jag kan prata riktig engelska också!
Jag kan fortsätta i evigheter, men det orkar jag inte...
Kan bara nämna lite namn som kommer dyka upp en del i denna bloggen:
Peter - min älskade sambo sen två år tillbaka. Han e extremt morgonpigg och ekonomisk. Min raka motsats.
Han ska jag gifta mig med, och han ska bli pappa till mina barn.
Emmi - min galna vapendragare som är lika cp som hon låter.. Men vi älskar henne.
Nilo - min barndomskompis som alltid kommer ha en stor 3-rummare i mitt hjärta. Hon är guld värd.
Mia - Vapendragaren som nyss blivit mamma till en underbar Lias. Min partyprinsessa. Åtminstonde förr!
Frida - "prinsessan" som tror på evig kärlek. En äkta romantiker.
Sen finns det såklart mer, men dom nämner vi inte idag.
Nu väntar spaghetti och köttfärssås.
Yes, here we are.... tighta som få.. Pettan Pett och jag såklart...