thaimat
Det här med att beställa thaimat är fan inte lätt alltså. Hur man än vrider och vänder på det hela kommer det garanterat att uppstå komplikationer. Idag var en sådan dag. Jag och min kära kollega Andreas stack iväg under lunchen för att få lite frisk luft och få i oss något att äta. Kommer till thairestaurangen, jag beställer en Paneng med räkor för att ta med medan Andreas pratar med sin sambo i telefonen. När det är hans tur beställer han en likadan fast med kyckling, men glömmer nämna att han vill ta med den.
1. Första problemet, att ändra till att vi vill äta på plats.
När väl det är klart känns det som att jag åkt torktumlare i 10 minuter. Och då har vi inte ens beställt dricka än. - Dlickaaa? - Ursäkta vad sa du? - DLICKAAAAA? - Eh, vatten tack, säger Andreas. - Ja, tio minuteeel. - Ursäkta vad sa du? - TIO MINUTEEEL? Här börjar jag bli nervös och sneglar på Andreas som verkar coollugn, en för övrigt mucho irriterande vana han har.
2. Andra problemet, att ändra drickan. Jag vill ha cola för fanken!
När vi väl fått in allt vi ska och vi börjar äta märker jag att min Paneng är nåt så oerhört stark att jag börjar svettas i varenda liten por på hela kroppen. Känns som att jag sprungit ett maraton i en bastu, som om kroppen ska brinna upp och tungan frätas bort. Men åpen som jag är, tryckte jag självklart i mig det ändå.
3. Tredje problemet, att betala.
- 69 kloonooool, tack! Andreas sträcker fram en 100-lapp. - Hal du nio klonooool? - Ehh nej tyvärr. Thailändaren suckar tungt och lämnar tillbaka 31 kronor.
Min tur. Jag tar ett djupt andetag...
- 69 klonoooool, tack! Jag sträcker fram en 100-lapp. - Hal du nio klonooool? - Ehh nej tyvärr inte jag heller! - Vad sa duuu? - Nej tyvärr, jag har inte nio kronor. En tuuung suck följer och jag får tillbaka 24 kronor?
4. Fjärde problemet, att få tillbaka rätt summa pengar.
Orkade jag ta den diskussionen? NEJ. Var jag tröttare i huvudet efter lunchen än efter? JA.
Kommentarer
Trackback